Hur är hälsoläget bland våra cockrar?
Ja, det är en fråga som nog de flesta av oss ställer sig ibland. Även om man inte håller på
med avel, så kommer den jobbiga dagen när vår älskade familjemedlem börjar närma
sig slutet. Sker det tidigare än man hoppats på grund av en sjukdom så kommer frågan
upp hur vanlig just den sjukdomen är, och även annars så vill man få en frisk valp ifall
man väljer köpa en ny hund.
För att ta reda på det genomfördes en enkät 2014, och samma enkät upprepades 2023.Enkäten var omfattande, och så omfattande att det för många frågor är nästan omöjligt kunna dra några slutsatser trots att 463 svar lämnades 2014 och 2240 svar 2023. Men jag ska försöka redovisa de saker som går säga med ”statistiskt säkerställda siffror” som det brukar heta.
Enkäten innehöll data om både levande och avlidna hundar. Hur gammal en cocker blir kan man inte säga utifrån enkäten, men
snittåldern på alla hundar som svarade var 6,1 år, och medelålder vid dödsfall för dem som var avlidna var 7 år i enkäten både 2014 och 2023. Det var 49% hannar och 51% tikar i enkäten. Det ingick både jaktlinjer och sällskapslinjer. Vad gäller användningen av hundarna så var det signifikant vanligare att sällskapshundarna användes för utställning och att jaktlinjerna användes för jakt. Även agility var vanligare hos jaktlinjen men det hade minskat kraftigt mellan 2014 och 2023. Vad gäller viltspår var det ingen skillnad.
’Nuvarande hälsotillstånd’, det vill säga hälsan som helhet, var bättre hos jaktlinjerna. Men den var även bättre hos hundar där man sa att de hade en aktivitet (såsom utställning, avel, jakt, agility, viltspår) än hundar där man inte angav någon aktivitet. De som angav lydnad som aktivitet hade dock ingen bättre hälsa.
Jaktlinjen ska ju vara en utpräglad brukshund som enbart avlas utifrån funktion så hälsotillståndet bör vara bättre. Att hälsotillståndet var bättre hos hundar som används i aktiviteter eller utställning kanske inte heller är konstigt. Det stämmer med att man pratar om att det är bra för hunden med aktivitet. Dock sticker det ut att lydnad inte verkar ge samma effekt.
Öronproblem var vanligt men förefaller till största delen vara kopplad till linjen (genetiskt) och mindre till användning. Jaktlinjerna har mindre problem än sällskapslinjerna. Den lägre förekomsten hos dem som används i jakt kan bero på urval, precis som att inga döva hundar används för agility. Trånga hörselgångar är sannolikt kopplat till många öronproblem, och med ett grövre huvud (vilket genetiskt hannar får jämfört med tikar) ökar risken för trång hörselgång vilket kan förklara den högre förekomsten av öronproblem hos hannar.
Ögonsjukdomar är även det relativt vanligt, men då pratar vi om ektropion (hängande nedre ögonlock) och ögoninflammation. Övriga ögonsjukdomar var ovanligt. Blue roan var signifikant vanligare hos dem med ektropion och även hos flerfärgade som helhet jämfört med enfärgade.
Höftledsdysplasi förekom bland 3,4% av hundarna, vilket hade minskat från 2014. I jaktlinjerna var det signifikant vanligare, 7,7% av hundarna jämfört med 2,8% av sällskapslinjerna.
Ryggproblem var ovanligt, långt under 1%. Hälta (vilket ju är ett symtom som kan bero på många saker) var vanligt, 15%, och än vanligare hos hanhundar (20% jämfört med 11% hos tikar). Det var även vanligare i utställningslinjer men mindre vanligt bland dem som användes i avel.
Vad gäller skelett- och ledsjukdomar så var det vanligare med skelettsjukdom i jaktlinjerna och det var mindre vanligt bland dem som angav att hunden användes som sällskapshund. Dock ingen tydlig skillnad i förekomst kopplat till aktivitet såsom jakt, agility, viltspår.
Mentala egenskaper är mycket svåra att bedöma utifrån enkäten. Titta man specifikt på ”hotfull” situation och jämför mot färg ser man ingen skillnad. Plötsliga aggressionsutbrott, så kallad ”Rage” angavs oftare i svaren från 2023 än 2014. Dock är bortfallet väldigt stor så det går inte säga hur vanligt det var. Det var dock fler enfärgade än flerfärgade som angav ”rage”.
Allergier och hudsjukdomar förekom hos 6% av dem som besvarat frågorna och det gick inte koppla till färg. Däremot vanligare i sällskapslinjerna än i jaktlinjerna. Mer uppgifter än så här kan man inte få från hälsoenkäterna. Önskar man veta mer kring någon specifik hälsoaspekt behöver man göra en riktad undersökning kring detta.
TEXT JOHAN HAMBRAEUS
FOTO HENRIK JOHANSSON